Helt vanlig kväll. Middag och sen göra sig i ordning för sängen. Trodde jag ja. 
När jag står där med vatten i hela ansiktet runt 22.00 kommer lillasyster Signe och frågar om jag ville hänga med till ett stos förlossning( vet inte vad jag ska kalla det, men ett föl skulle födas). Tjaa visst, varför inte liksom? Så jag kastar på mig dojjorna utan strumpor och en på tok för stor tröja i typ storlek XXXXL. Väl inne i bilen får jag reda på vart vi är påväg. På gården bor en snygging till 95a och där sitter jag; halv(o)sminkad och halvsovand. 
Juste ja, kan ju va bra att veta att min styvpappa är veterinär. Hahah annars kanske det skulle verka lite weird.
Morgan (veterinär/styvpappa) kör som en galning med 110-120 på en 80 väg. Signe sitter i bak och klagar på körandet och jag sitter och tänker på att i Indien föds det ett barn varannan sekund. 
I stallet fanns det 3 föl 2 av dem var ponnys och den sista var typ unik för var det enda fölet från den pappan. 
Sto:t som skulle ha föl hade mycket problem. Fölet kom baklänges eller något vilket inte är bra. 
Allt slutade sorgligt. De var tvungna att avliva modern för att rädda fölet genom kejsarsnitt. 
Fölet var lite missbildat, det hade typ läget ihoprullad på något vis i livmodern så det var alldeles snett. Fölet levde ungefär en timme. 

Ingen kul kväll.